Inrikes.

2019-09-17 11:20
  • Många av förslagen som presenteras mot gängvåldet döms ut av forskare och experter. Foto: TT
    Många av förslagen som presenteras mot gängvåldet döms ut av forskare och experter.
  • ”Man försöker utnyttja problemet för sina politiska mål”, säger kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki. Foto: TT
    ”Man försöker utnyttja problemet för sina politiska mål”, säger kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki.
  • ”De förslag som kommit är väldigt alarmistiska”, säger Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi. Foto: Vilhelm Stokstad/Kontinent/Stockholms universitet
    ”De förslag som kommit är väldigt alarmistiska”, säger Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi.
  • ”Jag skulle vilja att man vänder sig till socialen, skolan, fritid och arbetsmarknad istället”, säger Camila Salazar Atias. Foto: Pressbild
    ”Jag skulle vilja att man vänder sig till socialen, skolan, fritid och arbetsmarknad istället”, säger Camila Salazar Atias.
Puffetikett
Dagens ETC

Forskare sågar politikerutspel om gängkriminalitet

Kapplöpningen mellan partierna går fort i frågan om hur problemet med gängkriminalitet ska lösas. Men politikernas förslag sågas av forskningen.

– Man går väldigt starkt i en hårdare, mer straffande riktning. Det har inte stöd i forskningen, säger Henrik Tham, professor i kriminologi.

Dubblad strafftid för gängkriminella. Slopad straffrabatt för unga. Visitationszoner. Skärpta straff för den som är med och rekryterar in unga i gängkriminalitet. 10 000 fler poliser. Ökad kameraövervakning. Anonyma vittnen. Fördubblad insatsstyrka. Särskilda poliser vid varje skola.

Detta är några av alla förslag som partierna från höger till vänster har kommit med för att försöka lösa det växande problemet med gängkriminalitet och grovt vapenvåld. 

Sedan en vecka sitter alla riksdagspartier utom SD i gemensamma samtal för att försöka nå konkreta lösningar på hur det både akuta och långsiktiga problemet med gängkriminaliteten ska lösas. 

Men många av förslagen ratas av forskningen som ineffektiva, onödigt dyra och i vissa fall kontraproduktiva.

Dagens ETC har pratat med flera forskare och experter på gängkriminalitet som är skeptiska till kapplöpningen mellan partierna i kriminalpolitiken.

”Frustrerande”

Camila Salazar Atias är kriminolog på Fryshuset och har forskat om gängkriminalitet på John Jay College i New York. Hon har länge varnat för den pågående utvecklingen med det ökade vapenvåldet och ser positivt på att debatten kommit upp på bordet. 

– Men det är frustrerande att utspelen framförallt har handlat om repressiva åtgärder. Vi behöver fler poliser, men samtidigt behöver vi också stötta socialtjänsten, skolan, gå in med stöd tidigt till familjer och en mer öppen arbetsmarknad. Allt det som skapar möjligheter och hopp så att ungdomar inte hamnar i kriminalitet, säger hon. 

Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet, delar synen.

– De förslag som kommit är väldigt alarmistiska. Man ska inte ens utreda utan bara genomföra en massa förslag som gör våld på traditionella rättsprinciper, säger han och kallar många av förslagen populistiska.

– Straffreduktionen för unga, kronvittnen och anonyma vittnen, dubbla straff för att man är med i gäng. Och det här om att man ska straffa dem som leder unga in i brottslighet hårdare. Det finns stora problem med detta.

Torbjörn Forkby är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet och har forskat kring hur gängkultur och gängkriminalitet uppstår och hur den kan motarbetas. Han är tveksam till om den hårdare linjen i politiken är effektiv.

– Det verkar finnas en bred uppslutning i de politiska leden och en desperation kring att man vill stärka lagstiftning på olika områden. Men de hårdare tagen är ju prövade internationellt med mindre gott resultat, säger han. 

”Populistiska mål”

Statistiken visar att skjutningar och sprängdåd har ökat stadigt i Sverige under de senaste åren. Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, beskriver problemet. 

– Gängkriminaliteten och skjutningarna är det allvarligaste problemet vi har idag. Sedan början av 2010-talet har vi sett en dramatisk ökning av det grova våldet i kriminella miljöer. Det är ett nytt problem som kräver mobilisering. 

Sarnecki är kritisk till hur denna politiska mobilisering ser ut.

– Problemet är att den inte bygger på vetenskap, utan på politiska käpphästar och behovet att se sig som själva som stora brottsbekämpare. Man försöker utnyttja problemet för sina politiska mål. Man försöker skapa en bild av Sverige som ett land i upplösning, vilket inte alls är sant. Det är populistiska mål för att vinna väljarstöd, säger han. 

Han anser att politikerna inte lyssnar på forskningen. 

– Nej, för att i det här fallet passar inte vetenskapen den politiska agendan. 

– Det är inte meningsfullt att höja straffen. För till exempel grovt vapenbrott är det en utmärkt förändring, men när det gäller väldigt mycket av de andra förslagen så är det prövat och har visat sig inte fungera. Det enda syftet är att visa sig handlingskraftiga, säger Jerzy Sarnecki.  

Ingen enkel lösning

Istället för snabba utspel måste politikerna ta itu med de verkliga orsakerna bakom problemen, även om det tar tid, menar Camila Salazar Atias.

– Mycket av det som forskningen visar fungera kräver enorma resurser och tar lång tid innan det ger resultat och det är kanske inget man vinner nästa val på. Vi har förmågan, men vi behöver en långsiktig plan som ger resultat. 

Ett problem är tron på att det finns en enkel lösning, menar Torbjörn Forkby.

– Det finns inga enkla lösningar utan det handlar om att kombinera olika insatser, ta in forskning och följa upp de insatserna. Och naturligtvis stora sociala insatser.

Att det finns litet stöd för att skärpta straff minskar brottsligheten på avgörande sätt visar en rad internationella forskningssammanställningar. Henrik Tham har följt svensk kriminalpolitik under flera decennier och ser en förändring under de senaste åren. 

– Det är en utveckling som skett där man väldigt starkt går i en hårdare, mer straffande riktning. Och det här har inte stöd i forskningen. Straffskärpningar har väldigt svårt att ge någon effekt i form av minskat våld, eller minskade brott överhuvudtaget, säger han.

Felaktigt fokus

På längre sikt handlar det om att stoppa rekryteringen, vilket i sin tur handlar om långsiktigt förebyggande arbete. 

– Om 70-80-90 procent i en skola inte har gymnasiekompetens, vad ska de då göra om de inte får gå gymnasiet? Att ansluta sig till gäng blir ett alternativ. Vi behöver förberedande insatser redan på förskolan, och tusen andra åtgärder som inte har någonting med polisen att göra. Om du ska ta en enda riskfaktor för att hamna i gängkriminalitet så är det behörigheten i gymnasieskolan. Antalet fångar ska minska och antalet behöriga i gymnasiet måste öka, säger Jerzy Sarnecki.

Camila Salazar Atias tycker att fokus riktas åt fel håll.

–  Jag upplever frustration över att man bara jobbar med symptomen. Vi behöver jobba med orsakerna. De är lika akuta. När man pratar om gängkriminaliteten så vänder man sig ofta till polis och rättsväsende, justitie-delen av vårt samhälle, men de ska in när det redan har gått snett. Jag skulle vilja att man vänder sig till socialen, skolan, fritid och arbetsmarknad istället, det är där svaren finns.

23 miljoner

Redan 2012 gjorde Fryshuset och nationalekonomen Ingvar Nilsson en rapport som visade att en gängkriminell person kostar samhället i snitt 23 miljoner kronor, beräknat på 15 års gängliv.

– Det är mycket dyrare att inte göra någonting. Om man jobbar rätt så skulle kostnaden som idag ligger hos polisen eller kriminalvården ligga på socialtjänsten, skola och fritid istället. Vi har resurserna, men de måste omfördelas, säger Camila Salazar Atias.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

FAKTA: Det dödliga våldet kopplat till kriminella konflikter och gäng har ökat kraftigt i Sverige de senaste åren.
Antalet dödsfall där skjutvapen använts ökade från 17 till 43 fall mellan 2011 och 2018, enligt Brå.
Skjutvapen användes i 40 procent av de konstaterade fallen av dödligt våld 2018, och har nästan fördubblats sedan 2011.
I år har ökningen fortsatt och hittills har 214 skjutningar inträffat under 2019, varav 29 med dödlig utgång, enligt Polisen.
Sprängdåden har också ökat. Under årets första sju månader skedde 120 sprängningar i Sverige, en 45-procentig ökning jämfört med 83 sprängdåd under samma period i fjol. Under hela 2018 anmäldes 162 sprängningar.

(Källor: Brå, Polisen, TT).